....offenliggör jag nu och Ni blir dom första som får veta den.
Har nu fått beskedet jag gått och väntat på under lång tid, jag blir ARBETSLÖS från 1/3.
Hjärnan har gått på högvarv sedan beskedet kom, vilken väg ska jag ta? Ska jag satsa på att utbilda mig inom hälsa eller ska jag prioritera att bara få ett jobb? Tankarna är många, det gäller att inte förhasta sig utan ha lite is i magen. Min personlighet säger fixa allt NU, sunda förnuftet säger vänta.
Det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot detta. Jag har i egentlig mening aldrig varit arbetslös utan alltid haft minst ett jobb ibland flera. Precis som dom flesta människor vill jag ha trygghet. Ett fast arbete är en del i den tryggheten. Ändå skulle jag hellre vilja chansa lite och leva ett tag i total otrygghet och hoppa på ströjobb, utbilda mig inom hälsa och hanka mig fram dag för dag.
Hur attraktiv jag är på arbetsmarknaden har jag ingen aning om, men jag vet att det finns ca 450 000 konkurrenter därute som teoretiskt slåss om samma jobb, varför skulle någon vilja anställa mig?
Många skulle se min ålder som ett hinder, jag ser den som en fördel. Jag har massor med livserfarenhet att dela med mig.
Som Ni förstår går jag i valet och kvalet, alla tips tas tacksamt emot. Vad tycker Ni jag ska göra?
Undrar också hur jag ska titulera mig, arbetslös eller arbetssökande, arbetssökande låter spontant mer positivt, tar nog det, eller vad tycker Ni? Mellan 2 jobb har jag hört en del säga, låter lite vagt.
Har redan börjat läsa överlevnadsguider för oss äldre arbetslösa, typ denna:
http://www.arbetslos.nu/Overlevnadsguiden-ny-al...
Har burit på denna hemlighet i över 2 veckor då arbetsgivaren inte ville offentliggöra det förrän nu. Nu förstår Ni kanske varför jag varit lite mer disträ än vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar