Tog sovmorgon till kl. 06:00, då jag inte var i säng förrän kl: 01:30. Skippade morgonträningen och åkte direkt in till jobbet. Någon morgonträning ville inte kroppen vara med om efter 7 timmars bilåkande till och från Karlstad igår. Frukosten idag blev 2 smörgåsar med Salami och en kopp Kaffe.
Någon frukost no2 blev det inte då jag inte tränat, var kanonhungrig redan vid kl.10:00 men lyckades hålla mig till kl. 11:30. Lunchen idag är jag riktigt stolt över, fanns massa smaskens att välja på men jag valde fiskgrytan med aioli, nu är det återhållsamhetens tid som gäller.
Då jag bara jobbar på fm denna vecka åkte jag hem efter lunch. La mig på solstolen i skuggan och tog igen lite sömn från natten. Framåt em började det kurra i kistan igen så då fick det bli en skål med jordgubbar och ovispad grädde därtill.
Nu började kroppen kännas redo för fysisk ansträngnig så jag drog iväg med cykeln till Löwenströmska sjukhuset och cyklade ett varv på Väsby SS Triathlon´s egna tempobana kallad "Syratomten". Jag snittade dom nästan 2 milen på 35km/h vilket var det svar jag ville ha från kroppen. Hade tänkt cykla fler varv men kom då att tänka på den uppmanning jag fått från chefen (coachen) tidigare idag och avstod.
Mailet jag fick löd enligt följande:
Gå inte ner i kost för mycket nu, bibehåll ett bra intag, varva med varannandagsträning i bra tempo. Lek, ha kul, skratta. Ingen press nu, sikta på en bra mental känsla!Du har redan fysiken, du har uthålligheten, du har snabbheten. Nu måste du ladda för att få den maximala kraften..
Eftersom jag lyckades hålla 35km/h i snitt på första varvet är det den känskan jag fick med mig hem, hade jag kört ett varv till och bara snittat 33km/h så hade det varit den känslan som hade följt med hem.
Jag har nu tränat fokuserat i ett år för att tävla i Kalmar och borde ha fysiken, nu har jag bara den svåraste delen kvar, nämligen att övertyga min sjuka hjärna att förstå att så är fallet. Någon som känner en bra hjärnskrynklare som är van vid extremt svåra fall på gränsen till omöjliga? Det är framförallt min vattenrädsla som jag måste få bukt på. Ett genomfört Vansbro förra söndagen hjälpte till, men det är fortfarande en bit kvar innan jag har modet att hoppa i vattnet i Kalmar 31/7
Dottern Emma´s Schäfer Boss fyller idag 1år, hörde att hans skulle firas med korvtårta.
Dagens middag blev kycklingfilé med bulgur och turkiskt yoghurt som jag smaksatte med curry, riktigt gott om jag får säga det själv
Ni som har egna bloggar och hemsidor, hör av Er så kan vi länka till varandra.
Dag 19 av 32 på fokus Järnmannen avklarad, nu bara 14 dagar kvar.
37 dagar kvar till Godis- och kaklöfte startar, sympatisörer sökes som vill vara med.
Dagen vikt 83,4kg - 3,4kg kvar till målvikt 31/7
Dagen tema: Jag kan simma jag är inte rädd
Over & out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar